Site menu:

Rapporter från Vindskupan

Kontakt

Blogg

[Valid RSS]
Prenumerera Creeper Politik
Alla Webbhotell

Arkiv

Sökning på Vindskupan

Annons

Kalender

August 2014
M T W T F S S
« Jul   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Senaste kommentarer

Kategorier

Senaste inlägg

Läxhjälpens välsignade förbannelse

skolminister

Läxhjälp växer snabbt trumpetar Svenska Dagbladets förstasida ut. Både privata och ideella aktörer stormar in på den växande marknaden.

Rutavdrag för läxhjälp på gymnasiet har blivit en guldgruva för läxhjälpsföretagen. På ett år har de fyra största företagen ökat sin omsättning med 80 procent. Stiftelsen Läxhjälpen använder sponsorer för att ge läxhjälp till de som annars inte har råd.”i

Artikeln är hjärtevärmande berättelse om hur enskilda och företagare i nyliberal anda tar sina öden i egna händer och under jubel skapar en ny bransch med större och större vinster i Rutavdrag. Det berättas att läxhjälpsföretag som My Academy och Allakando nyanställer såkallade ”coacher”.

Vilka är dessa coacher då?

My Academy och Upgrade uppger att de söker studenter från högskola och universitet. De kan vara mitt uppe i sina studier eller just ha avslutat dem. Efter en tids arbete som läxhjälpare går de vidare med en ypperlig merit i sina CV:n. Det lovar företagen.

Som så mycket annat har det här provats i USA sedan lång tid tillbaka.

Provats… och kanske också hunnit börja urarta.

I USA har organisationen Teach for America varit verksam sedan 1989. Grundad av en viss Wendy Kopp är den i mångt och mycket förebilden för många av de svenska läxhjälpsföretagen. Teach for America går ett steg längre. De skickar ut studenter som hjälplärare i fattiga områden. Det för fylla ut hålen i den amerikanska lärarkåren. Ganska snart har politiker med besparingsklåda kommit fram till att det är en ypperlig idé att låta dessa hjälplärare fylla platser där man behövt anställa lärare.

Kritiken har börjat växa. En lärare i Chicago klagade:

”Teach for America ville göra något åt lärarbristen. Hur kommer det sig då att tusentals erfarna pedagoger ersätts av hundratals nya collegestudenter?ii

Man skulle kunna tillfoga att just lärare har en för amerikanska förhållanden ovanligt hög fackanslutning, något som gjorde att många politiker fann dem styvnackade och svårhanterliga. Nu kunde man ösa på med billiga hjälplärare från Teach for America istället. Det faktum att dessa dels bara hade fem veckors inskolning och dessutom försvann ut ur systemet efter ett par år var enligt detta synsätt närmast en fördel.

Så om man nu bortser från att läraryrket devalveras, hur bra är egentligen dessa snabbutbildade hjälplärare?

Man kan nog lugnt säga att båda sidor i debatten ägnat mycket tid åt att slå varandra i huvudet med olika undersökningar som har den märkliga benägenheten att de visar helt olika resultat. Somliga hävdar att Teach for Americas hjälplärare åstadkommer minst lika bra resultat som de fast anställda karriärlärarna. Andra talar tvärtom om att ungdomlig entusiasm och idealism i det långa loppet inte kan kompensera för erfarenhet och gedigen utbildning. En volontär berättade hur hon gick ur det hela med en känsla av otillräcklighet, skam och utbrändhet.iii Lägg därtill att Teach for Americas hjälplärare i det långa loppet blir dyrare för skolorna beroende på den höga omsättning. 50 procent av dem slutar efter två års arbete. 80 procent är borta efter tre år. De olika skolorna måste hela tiden lära upp nya pojkar och flickor för att de ska kunna fungera i lärarrollen.iv

Men kan man verkligen översätta de amerikanska erfarenheterna till svenska läxhjälpare? Läxhjälparna skall ju trots allt inte rycka in i själva skolorna och ta över lärarnas jobb som Teach for Americas hjälplärare.

Risken är att den skillnaden i stort sett är illusorisk. Istället för att förstärka och bygga på lärarnas insatser i klassrummen riskerar läxhjälpen att spela samma roll som hjälplärarna i USA genom att politikerna nu får en ursäkt för att inte göra något åt lärarbrist, stora klasser eller brist på pedagogiska hjälpmedel. Lektionstid kan man också skära ner på. Det är bara att lassa på ungarna mer och mer hemläxor istället. Ett arbete som skulle ha gjorts i klassrummet flyttas till hemmen istället.

Lägg därtill att läxhjälpen ganska omgående har spruckit upp i en gräddfil där man i välbeställda villaförorter anlitar privata, avlönade läxhjälpare som gnuggar telningarna en och en i hemmet medan man i miljonprogrammen måste hålla tillgodo med frivilliga studenter i ett hörn av fritidsgården eller biblioteket. Vilket återigen hotar att undergräva ett av den svenska skolans stora tankar: den att alla skall ha lika chans oavsett om man kommer från en gräddhylla i Stockholm eller en liten by i Tornedalen.

●●●
Den svenska skoldebatten lever fortfarande i chocken efter Pisa undersökningen 2013 som visade att svenska elever rasat ner i botten vad gäller matematik, läsförståelse och naturkunskap. Till råga på eländet visade OECD:s undersökning samma sak. Sverige ligger under snittet. En panikslagen skolminister Jan Björklund reagerar genom att (återigen) gå ut i media och förkunna att han skall skärpa disciplinen i skolorna. (Jojomänsan.)

Och givetvis öka på antalet läxor.

Andra lösningar hör man sällan från utbildningsministern.

Det skapar säkert en varm känsla hos Björklund att han är beslutsam och ”gör något” åt problemen men i befriar mest av allt honom själv och de övriga ansvariga från att tänka konstruktivt och i nya banor över problemet.

Få verkar tänka i termer av att man kanske borde prova nya pedagogiska metoder eller nya pedagogiska hjälpmedel för att lösa den svenska skolans problem.

Ryandet på “bättre disciplin” befriar också de ansvariga från att behöva skjuta till ytterligare resurser (pengar) till Sveriges skola.


iLäxavdraget värt miljoner” Svenska Dagbladet, Maria Sundén Jelmini, 12 augusti 2014.

iiHarvard student: ‘Don’t Teach For America’” av Valerie Strauss, Washington Post, 24 oktober 2013.

iiiTell-All From A TFA and KIPP Teacher: Unprepared, Isolation, Shame, and Burnout” av Julian Vasques Heilig, bloggen Cloaking Inequity. 29 december 2013.

ivTeach For America: A Review of the Evidence” rapport av Julian Vasquez Heilig, University of Texas at Austin dr Su Jin Jez, California State University, Sacramento, juni 2010.

Kommentarer

Comment från Per A.
Tid 25 August, 2014 kl 18:07

Om vi ger Björklund lite tid, så kommer han förr eller senare införa betyg redan i livmodern…

Comment från Vindskupan
Tid 25 August, 2014 kl 18:41

:-P

Comment från Peter Grafström
Tid 2 September, 2014 kl 1:12

Jösses vad alla har lätt för att vara negativa och helt saknar användbara förslag. Ny pedagogik?
Finland har ju ett fungerande system. Det innebär att lärare har högre lön och kompetens. Är det svårt att begripa att det kan hjälpa??
Så var det här också i viss mån innan 1968s nya pedagogik trädde in i handlingen. Den nya pedagogiken bestod i en avsiktlig sänkning av ambitionsnivån.
För att ingen skall tro att jag skyller detta enbart på vänsterblocket vill jag påpeka att flumskolan infördes först i Usa finansierad bl a av dess finans och företagsoligarki.
Dels ville dessa eliter ha lättprogrammerade arbetare i produktionen inte självständigt tänkande och kritiska individer som kunde organisera sig framgångsrikt. Dels ville de inte riskera att det utbildades för många välutbildade så att om arbetslösheten ökade bland den gruppen skulle den bli en farlig politisk motståndare. England är ursprunget till det mesta av vänstern bl a den (i viss mening fejkade vänstern) fabianismen som var till för att infiltrera progressiva rörelser. Det var med utnyttjande av andra såna av de rika kontrollerade medhjälpare som flumskolan implementerades i Usa. Gunnar Myrdahl gjorde karriär i Usa och påverkades kanske, jag vet inte hur mycket självständigt tänkande som kom från Sveriges egna reformatörer men jag vet att det var en hel del inspiration från Usa.
Den kritik jag anser man bör rikta mot en del borgerliga särskilt m är att de troligen på sikt inte stöder iden med kostnadsfri skolgång för alla utan i st vill lösa kvalitetsproblem med höga avgifter så de som har råd kan få exklusiv tillgång till de bästa lärarna. Då plockar de fina skolorna russinen ur kakan och behöver inte lösa problemet med hur man får många bra lärare.

Comment från Jan Wiklund
Tid 8 September, 2014 kl 9:13

Man skulle nog komma långt med en enkel reform: ta bort skolpengen.

Sverige är, tillsammans med Chile, de enda länderna i världen med en helt kommersialiserad skola. I Chile krävdes det militärdiktatur för att införa den, och den nuvarande presidenten har lovat att ta bort den.

Utbildning är inte konsumtion och “valfrihet” på en “marknad” har alltså ingen tillämpning. Skolan är den institution som ska lära unga människor att ta över existerande samhälle. Bland annat. Det ska inte kunna gå att välja bort.

Comment från Vindskupan
Tid 8 September, 2014 kl 11:24

Hmm, Peter Grafström verkar tycka att nya pedagogiska metoder är trams för att sedan övergå till att hävda att 68 förstörde allt.

Frågan är vem som saknar idéer.

Vi avfärdar ofta rätt slentrianmässigt äldre pedagogiska metoder. Frågan är om det är rätt.

Det visar sig nämligen att man då lät eleverna lära sig genom att undersöka empiriskt. Det fanns också en hel del pedagogiskt material, modeller som visade hur solsystemet var uppbyggt, hur statiskt elektricitet alstrades. Man kunde veva dem. Man kunde studera från olika vinklar hur månen fick sin skugga, hur solförmörkelse uppstod.

Och eleverna FÖRSTOD.

Idag förväntar sig alla att eleverna skall läsa sig till förståelse. På varje kris reagerar minister Björklund med att hälla på eleverna mer hemläxor och läsuppgifter och skärpa disciplinen istället för att fråga om man borde prova nya vägar med undervisningsmetoderna. Kort sagt: ny pedagogik och satsningar på utbildningsmaterial.

Comment från Per A.
Tid 11 September, 2014 kl 21:54

Kopplingen mellan 68-års pedagogik, och det tidiga 2000-talets skolhaveri är inte helt uppenbar.

Däremot känns kopplingen mellan den individuella skolpengen och lärarnas minskade auktoritet som ett tydligare orsakssamband.
Det är mer än en lärare som vittnat om att de pressats till att sätta glädjebetyg för att inte riskera att eleverna (och den medföljande skolpengen) flyttade till andra skolor.

Comment från Peter Grafström
Tid 18 September, 2014 kl 0:04

Vindskupan kommenterar mig
“Hmm, Peter Grafström verkar tycka att nya pedagogiska metoder är trams för att sedan övergå till att hävda att 68 förstörde allt.”
Ja är inte det helt logiskt för dig?
Sen säger Per A att kopplingen mellan 68års pedagogik och 2000-talets skolhaveri inte är uppenbar.
Nej det avsåg jag inte att leda i bevis. Men det var en viktig brytpunkt när Sverige började försämras efter en deal mellan s och fp. Gunnar Helen lär ha haft en bekant som misslyckats i studentexamen och det fick kanske ödestigra konsekvenser för allmänhetens utbildning.
Och det har intresse att känna till vad anglosaxarna håller på med eftersom det vanligtvis är av ondo. Jag försummar därför inte möjligheten att ta upp det när tillfälle ges.
Beträffande skolpeng privatiseringar etc är vi nog eniga.
Riskkapital behövs bara där det är svårt att bedöma ett projekt. Tex antigravitationstofflor.
Skolor och sjukvård är inte av den arten.