Site menu:

Rapporter från Vindskupan

Kontakt

Blogg

[Valid RSS]
Prenumerera Creeper Politik
Alla Webbhotell

Arkiv

Sökning på Vindskupan

Annons

Kalender

July 2014
M T W T F S S
« Jun   Aug »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Senaste kommentarer

Kategorier

Senaste inlägg

Döden på Västbanken

Mohammed Abu Khudair is seen in this undated family handout pictureObduktionen av den sextonårige Muhammed Abu Khudair visade att han hade sot och aska i lungor och luftrör.

ALLTSÅ hade han fortfarande andats när de satte eld på honom. ALLTSÅ hade hans kidnappare bränt honom levande. Muhammed Abu Khudair blev inte bara misshandlad och dränkt i bensin. Han hade tvingats dricka det också.i

Och därmed kanske en farlig gräns kanske överskridits.

 

●●●
Det hela startade när tre israeliska ungdomar, Naftali Fraenkel (16 år), Gilad Shaar (16 år) och Eyal Yifrach (19 år) från en bosättning vid Hebron där de liftade.

Vi säger att den nuvarande krisen började då. Det är sant enligt ett sätt att se på saken.

Men man kan också säga att det i själva verket handlar om en kris som legat och långkokat under flera års tid för att nu serveras.

För Västbanken har sedan flera år lidit av en långsamt växande våldsvåg, en där högerextrema, israeliska bosättare angriper allt oftare och alltmer ogenerat den palestinska befolkningen.

Det kallas för prislappsattacker. Bosättarna själva brukade förklara det med att de avsåg att utkräva ett pris, en prislapp för palestinska provokationer.

Om bosättarna ansåg sig angripna eller hotade av befolkning på Västbanken genomförde de prislappsangrepp. Om den israeliska regeringen fattade ett beslut som bosättarna ogillade gick de OCKSÅ till angrepp mot palestinierna.

Till sist har de övergått till att helt enkelt gå till angrepp mot palestinier. Redan 2011 klagade folk i den israeliska säkerhetstjänsten över att de inte längre behövde något som triggade igång dem längre.

Ute i byarna uppges man å andra sidan ha bildat självförsvarskommittéer för att värja sig mot de alltmer aggressiva bosättarna.

I de israeliska bosättningarna finns det uppgifter om att hemliga terrorgrupper har bildats.ii

Man frestas lätt till att återigen börja tala om en olycklig utveckling på båda sidor och att det inte är en sidas fel att två träter, etc.

Frestad som sagt men man förirrar sig snart upp i helt missvisande tankebanor.

Ja det finns två parter. Ja det finns extremister på båda sidor och ja båda sidor har troligen fattat dåliga beslut i det förgångna, MEN av de båda parterna är det bara den ena, de israeliska bosättarna, som är beväpnade till tänderna, har närmast fri tillgång till militär utbildning och dessutom -i stort sett- kan räkna med ett trivsamt samförstånd med regering och myndigheter i regionens starkaste militärmakt. Den andra är i stort sett obeväpnad och kontrollerad av sagda militärmakt.

(När en ny omgång prislappsangrepp stod för dörren 2012 förklarade de israeliska Centralkommandots talesman att deras bekymmer var att någon israelisk bosättare skulle komma till skada. Han berättade att man låtit trupperna företa en rad överraskningsrazzior för att försäkra sig om att de palestinska byborna var ordentligt obeväpnade.iii) Israeler som begår övergrepp mot palestinier slipper oftast undan. Skulle det gå så långt som till fällande dom blir de oftast benådade eller frisläppta efter ett tag.iv

I en EU rapport talas om att antalet prislappsangrepp har tredubblats på tre år och att de nu utvecklats till en veritabel kampanj för att göra tillvaron för den palestinska befolkningen närmast omöjlig.v

Lägg därtill att det praktiskt taget inte finns någon som kan försvara befolkningen på Västbanken. Ockupationsmakten gör det INTE. Nittio procent av alla klagomål hamnar i papperskorgen.vi Den palestinska myndighetens polis och soldater är förbjudna att ingripa mot bosättare, eller med andra ord att skydda den egna befolkningen. Något som i sin tur bidrar till att underminera det palestinska självstyres auktoritet i den egna befolkningens ögon.vii

Man står inför en ond spiral. Bosättarbefolkningen på Västbanken växer. De märker att de, bokstavligen talat, kan komma undan med mord

Och de går längre och längre.

Så kidnappningarna kom inte som en blixt från molnfri himmel. Åskmolnen har tjocknat mer och mer de senast åren utan att för den saken skull nämnvärt bekymra Sveriges folkpartistiska kolumnister.

bosattare fangas

I januari 2014 om en sammanstötning som kan ha bidragit att höja temperaturen. Efter vad som kunnat pusslas samman hade en skara maskerade bosättare närmat sig två palestinska bönder som arbetade på sina fält. Det skedde vid byn Qusra, söder om Nablus på morgonen den 7 januari. Bönderna fick befallning att försvinna. De vägrade. Israelerna gick attack. De båda bönderna kämpade emot och fick iväg ett nödanrop till sin by. Fler och fler palestinier från Qusra strömmade till. Israelerna hamnade i underläge, flydde, sprang, jagades och tog till sist sin tillflykt i en byggarbetsplats och var fast. Ytterligare några bosättare som påträffades i nejden släpades iväg till platsen. Till sist hade 18 israeler och så många som 200 palestinier samlats. Lynchstämning och hämnd låg i luften. Några lyckades lugna ner stämningen och undvika att de olycksaliga massakrerades. Palestinska förbindelsemän kontaktade den israeliska armén och sa till den att komma och fiska upp sina medborgare.viiibosattare fast2

Efteråt hävdade bosättarna att de varit ute på en utflykt. Den förklaringen möttes till och med hånskratt bland de israeliska soldaterna. En av byborna som intervjuades av New York Times förklarade att människor på utflykt kommer inte maskerade. Inte heller är de försedda med knölpåkar eller järnrör.ix

Lägg därtill att anföraren var en känd högerextremist.

Man kan med andra ord vara tämligen säker på att det handlade om bosättare inställda på att idka litet prislappsvåld.

Det skulle ha kunnat vara en punkt där allt kunde lugna ner sig. Bosättarna hade ju trots allt släppts, blåslagna och skrämda men utan bestående skador. Också folk i de israeliska säkerhetsstyrkorna lät höra ett och annat gillande läte.

Men bland de israeliska bosättarna verkar hätskheten närmast ha ökat. Här hade ett tjog av deras egna snörpligen övermannats av bybor de innerst inne anser vara undermänniskor. Palestinierna hade inte ens bevärdigat sig att lyncha dem utan skickat hem hela följet igen. Prislappsattackerna intensifierades. Bland klottret de lämnade efter sig såg man, förutom det vanliga ”död åt araberna”, ”gasa araberna” också ”Hämnd för Qusra”.

Vilket för oss till den punkt där vi står idag.

 offer

●●●
Det finns uppgifter om att den israeliska säkerhetstjänsten nästan omgående fick information om att de tre ungdomarna nästan omgående mördats av sina kidnappare. Det var under alla förhållanden osannolikt de kan har räknat med att kunna hålla dem fångna på Västbanken någon längre tid med hänsyn till den massiva israeliska truppnärvaron och det lika massiva spioneri och angiverisystemet ockupationsmakten riggat upp.

Den Yttersta Orsaken till att Naftali Fraenkel, Gilad Shaar och Eyal Yifrach fördes bort har vi inte. Kanske trodde någon att de var ute för att genomföra en prislappsattack, kanske var det någon som ville ge igen för gamla oförrätter.

Ansvaret för morden vilar på gärningsmännen. Däremot kan man tillfoga att Netanyahu-regeringen på olika sätt gjort krisen värre. Först och främst låtsades man i det längsta att de var i livet. Genom en rad utspel upphöjdes pojkarnas försvinnande till ett Nationellt Trauma och en Oförlåtlig Oförrätt. För många israeler började Fraenkel. Shaar och Yifrach att kännas som deras egna söner eller bästa kompisar från gymnasiet. Inte ovanligt i det läget. Fenomenet kallas för medieföljetong och medievänner. Men vackra känslor av sympati och deltagande muterade snart till rashat.

Och en stämning av självrättfärdig hämndlystnad växte. I synnerhet efter att de tres kroppar återfunnits.

Något som kan ha spelat roll här är en önskan att för regeringen besvärlig debatt om ifall myndigheterna hade misskött krisen. En av de israeliska pojkarna hade fått iväg ett nödanrop från sin mobil just som de tillfångatogs men larmcentralen slarvade bort det. Det hade dröjt fem timmar innan man slog larm. Fördröjningen kan ha kostat de tre livet. Lägg därtill att de kidnappades i ”Område C” där den israeliska armén, teoretiskt, borde ha full kontroll.

Den debatten slapp man nu.

Sökandet efter pojkarna föranledde den israelska armén att ta kontrollen över nästan hela Västbanken. Trupper gick in i städer och byar. Hem genomsöktes (och slogs sönder och samman). I praktiken handlade det om storskaliga trakasserier. Eller prislappsvåld, den här gången av den israeliska ockupationsarmén.vandaliserat hem

Fem palestinier dödades. Ett hundratal blev fångar utan att någon anklagelse. Den 30 juni hittades de tre försvunna bosättarna och den 2 juli hittades Muhammed Abu Khudair bränd till döds.x

Kanske det senaste exemplet på prislappsvåld. Människor har misshandlats, förödmjukats, till och med mördats men få med sådan skrämmande sadism.

I det senare fallet hördes inga brösttoner från premiärminister Netanyahu. Den israeliska polisen spred inledningsvis rykten om att Muhammed Abu Khudair var homosexuell och hade blivit hedersmördad av sin egen familj.

När den israeliska polisen hittat sex misstänkta för mordet på Muhammed Abu Khudair såg man till att släppa nyheten samtidigt med att man troligen löst mordet på en israelisk kvinna, Shelly Dadon, troligen för att försöka avleda uppmärksamheten.xi

Det uppgavs att motivet för mordet på Abu Khudair troligen var nationalistiskt.

Så mycket för ryktena om hedersmord av familjen.

Från premiärminister Netanyahus kansli förkunnades att staten Israel inte gör skillnad på terror och terror. Muhammed Abu Khudairs far undrade rätt maliciöst om det betydde att den israeliska armén skulle spränga de sex misstänkta mördarnas hem (något den hade gjort tämligen omgående med de palestinier som misstänktes för morden på Fraenkel, Shaar och Yifrach).

Det märgfulla hylladnet av tre döda israeliska pojkarna har rullat på nästan ostört.(Under samma period har nästan ett trettiotal israeler dött i ”normala” dråp, svartsjukemord och trafikolyckor, utan att det för den sakens skulle utropas till Nationens Hjärtebarn.)

På Västbanken upprättade bosättarna prompt ett par nya utposter, tänkta att bilda kärnor till ett par bosättningar.xii

Prislappsvåldet mot både muslimer och kristna på Västbanken fortsätter . I närheten av Betlehem hade bosättare försökt fånga en tolvåring. I närheten Hebron hade bosättare jagat en fjortonåring i en kilometer. xiii En bil där den kristne biskopen Abud Atallah och en annan präst åkte i Betlehem möttes av en skur av stenar och järnrör av bosättare.xiv Vid Jenin löpte dussintals bosättare amok, brände däck och vandaliserade. De körde långsamt och utmanande längs infarterna till palestinska byar, viftade med israeliska flaggor och skränade rasistiska slagord. De skyddades av israeliska soldater.xv

En konflikt med Gaza håller på att flamma upp och regeringen Netanyahu har åter börjat inta heroiska poser på slagfältet.


iAbu Khdeir, Murdered Palestinian BoyWas Forced to Drink Gasoline, Then Burned to Death” av Richard Silverstein, bloggen Tikun Olam, 6 juli 2014.

iiDet finns beskrivet av, hm, Vindskupan från 2011. ”Äntligen. En ny terroriströrelse håller på att födas i Mellanöstern

iiiPalestinians form ‘civil guards’ to defend mosques” av Yaakov Katz, Jerusalem Post, 29 januari 2012.

ivUS: Price tag attacks against Palestinians ‘largely un-prosecuted’” av Tovah Lazaroff, Jerusalem Post, 30 april 2014.

vIsrael ‘turning blind eye’ to West Bank settlers’ attacks on Palestinians” av Ian Traynor, The Guardian, 21 mars 2012.

viIsrael ‘turning blind eye’ to West Bank settlers’ attacks on Palestinians” av Ian Traynor, The Guardian, 21 mars 2012.

vii”A High Price: The Triumphs and Failures of Israeli Counterterrorism” av Daniel Byman, utgiven av Oxford University Press, 2011. Sid 292.

viiiElder Palestinians protect settlers from lynching in West Bank village” av Towah Lazaroff och Khaled Abu Toameh, Jerusalem Post, 7 januari 2014. ”Clashes in Qusra: olive trees destroyed and settlers beaten” ISM,8 januari 2014.

ixPalestinians Corner Jewish Settlers During Clash in West Bank” Isobel Kershner, New York Times, 7 januari 2014.

xDetta har hänt sedan konflikten blossade upp igen” (Osignerad) Svenska Dagbladet, 9 juli 2014.

xiFour families grieve. One is under assault” av Jonathan Cook på bloggen Jonathan Cook: the Blog from Nazareth, 5 juli 2014. ”Israeli Police Falsely Report Murdered Palestinian Boy Was Gay, Flooding Social Media with Disinformation” av Richard Silverstein, bloggen Tikun Olam, 2 juli 2014.

Israeli police and media collude to marginalize coverage of Muhammad Abu Khudair’s murder” av Ofer Neiman på bloggen Mondoweiss, 7 juli 2014.

xiiNew Etzion settlements honor Israeli teens” av Itay Blumenthal, Yedioth Ahronoth, 4 juli 2014.

xiiiSettlers Chase Palestinian Child Near Bethlehem” av Saed Banoura, International Middle East Media Center, 6 juli 2014.

Settlers Attempt to Kidnap Children Near Hebron, Bethlehem” av Chris Carlson, International Middle East Media Center, 8 juli 2014.

xivSettlers attack car of Christian cleric near Ramallah” (Osignerad) Ma’an News Agency, 6 juni 2014.

xvSettlers Rampage at Jenin Town Entrance” (Osignerad) WAFA, 5 juli 2014.

Kommentarer

Comment från Jan Wiklund
Tid 23 July, 2014 kl 11:54

Men vad säger du, hette han Naftali Fraenkel? Släkt med Gulagchefen? Se http://en.wikipedia.org/wiki/Naftaly_Frenkel