Site menu:

Rapporter från Vindskupan

Kontakt

Blogg

[Valid RSS]
Prenumerera Creeper Politik
Alla Webbhotell

Arkiv

Sökning på Vindskupan

Annons

Kalender

December 2010
M T W T F S S
« Nov   Jan »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Senaste kommentarer

Kategorier

Senaste inlägg

En världsreporter slår till

Expressens logotype och en geting

Det här kommer att bli ett orättvist inlägg.

Det här kommer med säkerhet att bli vinklat och insinuant. Rentav ett personangrepp.

Fast denna bloggare orkar inte uppamma någon större skam.

Ulf Nilsson i Expressen har yttrat sig.

Kanske har han gått för långt den här gången.

I sin kolumn den 14 december har Expressens gamle världsreporter börjat med att tala om det taffliga bombattentatet i Stockholm, ”Det bomben i Stockholm sprängde var framför allt en myt. Myten om att Sverige är osårbart” etc. etc.

Ja kära läsare det är hela den gamla vanliga visan som skribenterna brukar kläcka ur sig i dom här fallen. Ni kan den eller hur?

Efter ha öppnat med denna betraktelse av bombattentatet glider Nilsson snabbt och naturligt över i något som närmast liknar maning till raskrig. En kamp rasar mellan ”pursvenskar” och…, tja tydligen invandrare från länder med muslimsk befolkningsmajoritet.

Eller som BORDE  rasa om inte var för att pursvenskarna är så förbenat mesiga och inte vill fatta att det var dags att ta itu med packet på allvar. Något som väcker Nilssons vrede.

Framför allt krigar muslimerna mot pursvenskarna genom att invandra och föda mängder med barn hävdar Nilsson.[i]

Den enda rimliga slutsatsen är att antingen borde ”pursvenskarna” då sätta igång och reproducerar sig i rasande fart för att hålla jämna steg eller så får de börja deportera de oönskade befolkningselementen.

Majoriteten måste skyddas mot minoriteten. Det är givet för Ulf Nilsson.

Stora delar av resonemanget verkar konstruerat. Nilssons visioner av en växande muslimsk demografisk tidvattenvåg avfärdas av många skribenter som ett rent hjärnspöke med minimal förankring i verkligheten. Den såkallade ”pursvenska” nativiteten är i själva verket rätt hög. Den ligger på 1,89 barn per kvinna. Nära full reproduktion med andra ord. Invandrare från muslimska länder är ingalunda någon enhetlig grupp när det kommer till barnafödande. Somalierna uppges ha rätt hög nativitet, 3,8 barn per kvinna. Kvinnor från Iran ligger däremot på ett genomsnitt på 1,3 barn.[ii]

I Uppsala Nya Tidning frågade sig Håkan Holmberg hur det kom sig att Expressen börjat torgföra åsikter man normalt förknippar med rena avgrundshögern.

Vore det inte dags att pensionera Ulf Nilsson?[iii]

Kanske gick den forne världsreportern för långt den här gången.

Men man skall inte vara för säker.

Nilsson kom till Expressen 1963 när den var nordens största tidning. Han har lagt sig till med en image av tuff ”världsreporter”, mannen som varit överallt och sett allt. (Herman Lindqvist har antytt att efterforskningarna med förkärlek snarare bedrevs under tennismatcher med svensk ambassadpersonal).

Åtskilliga av Expressens redaktörer har genom årens lopp i tysthet stönat över den mannen. En av dem klagade på 1990-talet över att Nilsson krönikor ofta bestod av avskrifter från Time magazine. Då och då har de försökt göra sig av med honom. Till sist har de tagit honom till nåder igen.

Han har haft en viktig beundrare. Den gamle Expressen-redaktören Bo Strömstedt betraktade Nilsson som oumbärlig på redaktionen. Ulf Nilsson ansågs ha stor arbetskapacitet  och ett närmast fenomenalt minne (eller så lyckades han helt enkelt få alla i omgivningen att tro det).  En figur som var bekvämt att ha till hands på redaktionen om någon bakgrundsartikel måste svängas ihop med kort varsel.[iv] Innan Internet och innan Wikipedia blivit allmänt förekommande var det en icke obetydlig faktor.

Lägg därtill att Ulf Nilssons  nuna i bylinen sitter ordentligt instämplad i minnet på den tidningsläsande allmänheten sedan decennier tillbaka.

Han är helt enkelt ”folkkär”. Stora delar av publiken är van vid honom.

Många upplever honom som en frifräsig sanningsägare. (Denne bloggare får vid läsandet av hans kolumner titt som tätt snarare känslan av att ha hamnat bredvid ett snacksaligt fyllo som med spritosande andedräkt skall utreda Hur Världen Fungerar.)

Vid Bo Strömstedts avgång hamnade Ulf Nilssons karriär i en vågdal. Inledningsvis placerade ledningen honom i en lyxlägenhet i Paris (inom promenadavstånd från triumfbågen) där han satt under ett år utan att behöva göra något helt enkelt för att de skulle vara kvitt honom. Att sparka Nilsson gick inte, därtill hade han tillskansat sig ett för bra kontrakt.

Efter att Bo Strömstedt avgått beslutar ledningen att sparka Nilsson.

Därefter tar ledningen tillbaka Nilsson igen. Tidningen var i stora ekonomiska och upplagemässiga problem. Förhoppningen fanns att Nilsson kunde hjälpa till att vända på kuttingen.

Ulf Nilsson har helt enkelt blivit Expressens galjonsfigur, en medarbetare som visserligen ständigt gör bort sig, ofta på sätt som skulle knäckt karriären för en normal journalist, men ständigt blir förlåten av redaktionsledningen.

Kanske den här gången också.

Ulf Nilsson har ganska omgående gått ut och deklarerat att det han bara menade att vi lever i en tid av snabba förändringar och att det är helt obegripligt att någon kan tolka det som rasism.[v]

Man skall därmed som läsare tro på att en man som ändå ägnat nästan ett halvsekel åt att skriva i Sveriges största kvällstidning, helt plötsligt inte klarar av att formulera vad han egentligen tänker på ett begripligt sätt.

För det är ingalunda första gången som den gamle världsreportern vill varna den fara som hotar det svenska blodet eller den kristna civilisationen. Bland annat upptäckte Andreas Malm att Ulf Nilsson år 2007 gett ut boken ”What Happend to Sweden? – While America Became the Only Superpower”. Den publicerades i USA på ett litet förlag som vände sig till svenskbyggderna.

Där utbredde sig Nilsson om Amerikas grandiosa storhet och beklagade Sveriges förfall, i och för sig ett återkommande tema i hans kolumner.

Orsak? Invandring från Mellanöstern.

I Malmö, där invandrare utgör 40 procent av befolkningen, utkämpar etniska gäng gatustrider dag och natt och en forskare från Lunds universitet rapporterade nyligen att unga muslimska män våldtar svenska kvinnor eftersom de vill bedriva krig mot det svenska samhället.[vi]

Andreas Malm anser att Ulf Nilsson fullständigt verkar ha absoberat det islamofobiska tänkande som presenterats av sådana rasistiska ”klassiker” som Samuel Huntington, Bat Ye’or, Melanie Philips, Raphael Israeli, Marc Steyn, Walter Laqueur och många, många andra. Detta är till sist ett heroiskt civilisationskrig mellan kristna och muslimer enligt den uppfattningen och DOM är på offensiven.

Tanken att ”De förökar sig i rasande takt” finns där.

En klassisk rasistisk tankefigur. (Jan Hjärpe visste att berätta om att den schweiziska debatten om muslimsk invandring löpt i de banorna. Det gjorde den under 1800-talet också. Enda skillnaden var att då handlade det om de lömska katolikerna som konspirerade för att rasera den rena kulturen, det sanna blodet etc.[vii])

Samma tankegångar som nu landat i den beramade kolumnen, ett mycket starkt tecken på att det INTE handlade om en smärre språklig vurpa i Expressens spalt.

Expressens tillfällige ansvarige utgivare Per-Anders Broberg fick frågan om detta var Tidningens linje också. Svaret blev att Expressen hade stor spännvidd på åsikterna. Bara för att tidningen publicerade Nilsson betydde det inte att man stod bakom ansåg han.[viii]

I Vindskupan klingar det argumentet underligt. Varken tidningen eller ansvarige utgivaren kan så lättvindigt distansera sig. Ulf Nilsson ÄR Expressens man. För tiotusentals mångåriga läsare är han tidningens inofficielle galjonsfigur sedan decennier tillbaka. Först som ”världsreporter” sedan som kolumnist. Vad än ledningen säger så ser detta ut som tidningens åsikt. Lägg därtill att en tidnings ansvarige utgivare har rätt att ändra minsta kommatecken i alla texter som skall publiceras.

I Uppsala Nya Tidning undrade man på ledarplats om Expressen överhuvud taget hade någon ledning längre.[ix]


[i] ” Ulf Nilson: Ingen risk att de militanta muslimerna lyckas i sin avsikt” av Ulf Nilsson, Expressen, 14 december 2010.

[ii]Statsvetare: ”Pursvenskarnas” undergång är inte nära förestående”av Andrej Kokkonen, SVT.se, 17 december 2010.

[iii]Har Expressen någon ledning?” av Håkan Holmberg, Uppsala Nya Tidning, 16 december 2010.

[iv] ”Löpsedeln och insidan” av Bo Strömstedt, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1994, sid 258-260.

[v]Ulf Nilson: Med pursvenskar menade jag svenskar av det gamla vanliga slaget” av Ulf Nilsson, SVT.se, 16 december 2010-

[vi]What Happend to Sweden? – While America Became the Only Superpower” Nordstjernan förlag, 2007,  sid 154-155 citerat av Andreas Malm i ”Hatet mot muslimer” av, Atlas förlag, 2009, sid 51-52

[vii] Föreläsning med Jan Hjärpe, Kista, 25 mars 2010.

[viii]Medierna” Sveriges Radio,18 december 2010.

[ix]Har Expressen någon ledning?” av Håkan Holmberg, Uppsala Nya Tidning, 16 december 2010.

Kommentarer

Comment från Kerstin
Tid 26 December, 2010 kl 2:55

Visst är det härligt med människor med ryggrad – även om de är galna. För de kloka verkar ju ofta sakna sådan.

Comment från Vindskupan
Tid 26 December, 2010 kl 14:53

Man kan undra hur mycket ryggrad Ulf Nilsson egentligen har eftersom han tycks föredra att publicera sina mest ohämmat rasistiska tirader i obskyra böcker i de amerikanska svenskbyggderna. Lägg därtill att det nyligen dök upp en bok av pseudonymen “Julia Caesar” vars stil och teman är misstänkt lik Ulf Nilssons.

Invandringspolitiken är den faktor som har förändrat Sverige mest sedan andra världskrigets slut. På bara några årtionden har mer än en femtedel av den svenska befolkningen bytts ut. Nu lever vi med resultaten: en snabbt ökande och alltmer brutal våldsbrottslighet, Europarekord i anmälda våldtäkter, importerad hederskultur, tvångs- och barnäktenskap, en havererad integration, nedbrända skolor och bilar, stenkastning mot polis och räddningspersonal och allt fler bidragsförsörjda etniska enklaver som lever isolerade från det svenska samhället.

Om författaren sägs bara att det är någon som arbetat länge, länge i svenska massmedier. Boken fick positiva recensioner på diverse nynazistiska sajter – och av Ulf Nilsson. Det vill säga så har Ulf Nilsson med all sannolikhet recenserat sin egen bok under rubriken “Sverige är på väg åt helvete!”

Tja, hade han haft ryggrad skulle ha väl ha valt att stå sina tankegångar själv istället för att gömma sig bakom pseudonym.