Vindskupan

Det skulle bli ett tvåfrontskrig, som så många gånger förut. Dels ute till sjöss när konvojen kom inom räckhåll. Den andra fronten skulle ligga i massmediesfären.

Det har tidigare varit slående hur människorna  som bemannar den israeliska Hasbara maskinen ofta talar om sin verksamhet som en slags krigföring, om än med andra medel.

Och i den israeliska pressen förklarade myndigheterna uttryckligen att de förberedde en propagandakampanj inför Gazakonvojens ankomst. Utrikesministeriets, försvarets och andra PR och informationsavdelningar uppgavs förbereda intervjuer och annat för internationella nyhetsbyråer. Krigsmakten, polisen, utrikesministeriet och fångvårdsmyndigheterna hade upprättat en gemensam arbetsgrupp för att leda PR insatsen och för att hantera de massmediala efterverkningarna.

Ett tema som skulle hamras in var att konvojen utgjorde ett stöd för Hamas. PR tjänstemän talade om att försöka ”visa organisatörernas sanna ansikte”.

Man skulle också hävda att det i själva verket minsann inte rådde någon humanitär kris i kustenklaven. Att butikerna i Gaza var överfulla.[i]

(Det sista argumentet är ganska underligt när man synar det. JA man kan förvisso hala fram fotografier av butiker med fyllda hyllor i Gazaremsan, problemet är bara att det till stor del är smugglingen genom tunnlarna i Rafah som bidrar till att fylla dem och att varorna är dyra. Resonomangen går ut på att omvärlden kan ta det lungt. Blockaden kan lika gärna få fortsätta eftersom den ändå inte  fungerar.)

Ett annat tema var att konvojens blockadbrytning i sig var ”våldsam”. Det temat började israelerna spinna på redan medan konvojen var på väg.

Och den här gången fanns ett extra triumfkort. Den här gången hade Israel inrättat något som närmast liknade ett propagandaministerium under ledning av en viss Yuli Edelstein, en bosättare, som har titeln ”minister för Information och Diaspora”.

Det har också kallats för Hasbara ministerium.

Edelstein verkar vara en uppslagsrik herre. Bland annat uppges han ha föreslagit att Europas rabbiner skall engageras för propagandaarbete. En grupp besökande rabbiner upplystes exempelvis om att: ”Vi vill att ni lär er svara på frågor om Israel”.

Europas rabbiner uppges se föga entusiastiska ut.[ii]

Edelstein har också haft en idé om att israeliska utlands turister skall instrueras om hur en positiv bild av staten Israel skall kunna spridas i länderna de besöker.[iii]

Denna bloggare kan inte låta bli att uppleva att många av förslagen har ett starkt tycke av desperation.

Och det redan innan bordningen av konvojen den 31 maj.

Trots alla försök att störa kommunikationerna så läcker foton, videofilmer och meddelanden ut redan under natten och gryningen medan soldaterna fortfarande bordar.

Den första israeliska reaktionen verkar vara börja stänka motbeskyllningar omkring sig. ”De var minsann inte så fredliga”.

Det klagades över att en del passagerare och besättningsmän hade försökt värja med käppar, plaststolar och livbojar sig mot de tungt beväpnade soldater som strömmade ombord. Inledningsvis sades att passagerarna hade skjutit på soldaterna. Någon skulle ha ryckt ifrån en soldat hans pistol. I officiella uttalanden målas hjärtskärande scener upp av marinsoldater som under en fredlig bordning i nattmörkret totalt omotiverat möts av en rasande ”lynchmobb”.[iv] Det har talats om ett “bakhåll” ute till sjöss.

Därtill kommer att soldaterna i sin godtrogenhet bara sades ha varit beväpnade med paintboll bössor. Vad det nu kan innebära.

(Att döma av skildringen från en av passagerarna, pensionerade amerikanske ambassadören Edward Peck, verkar det snarare handla om de granatkastare som sitter monterade på en del moderna automatkarbiner och som dels liknar paintboll bössor och dels kan användas för att avlossa gummikulor och tårgasgranater.[v])

Både versionen med skottlossning och med pistolen har israelerna ganska omgående fått backa från. Istället har man från israelisk sida visat upp bilder av vapen man funnit på fartygen.

De bevisen känns inte helt övertygande. En bild på en trave skottsäkra västar med Röda Halvmånens symbol på sig har bloggare kunnat visa i själva verket kommer från februari 2006 och har legat på internet i flera år.[vi]

I övrigt visas sådana saker som knivar, käppar, en elsåg, en yxa och kikare triumferande upp som bevis för vilka krigiska horder som stävade mot Gazaremsan.

En och annan tråkmåns skulle kanske invända att det verkar handla om ting som man kan räkna med att påträffa ombord på fartyg större än en motorbåt.

Annars skulle uppenbarligen både israeler och deras utländska sympatisörer gärna se debatten snöa in på frågan om ”offrens skuld” allt medan frågor om blockaden under stilla visslingar gled bort i bakgrunden.

Även internationellt har Israels sympatisörer börjat mobilisera. Magnus Norell instämde klagosången över att de israeliska soldaterna möttes av våld. Han tillfogar att konvojen dessutom hade politiska avsikter (så det så).[vii] Det tillfogas med det triumferande tonfallet hos en detektiv som lyckats göra ett betydelsefullt genombrott i ett svårt fall.

Men att konvojen hade politiska syften skulle närmast vara årtusendets sämst bevarade hemlighet. I uttalandena före avfärden förklarade många av organisatörerna glatt och villigt att den större avsikten  just var den att fästa uppmärksamheten på blockaden.

Det var en ren självklarhet.

(Som nämnts i ett tidigare inlägg på denna blogg så arbetar Norell på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI men är också gästforskare på  AIPAC:s främsta tankesmedja i Washington. Efter vad denna bloggare tror sig veta blir man inte ens övervägd som medarbetare om man inte anses vara till 1 010 procent proisraelisk.[viii])

I Svenska Dagbladets ledarblogg instämde Per Gudmundson.[ix]

●●●
Hos både Gudmundson och Norell finns ett nytt tema. Konvojen var ett led i en islamistisk och turkisk konspiration mot Israel. Ett argument som skulle kunna göra visst intryck på den konservativa publiken. I synnerhet har man börjat sikta in sig på den turkiska hjälporganisationen IHH (İnsani Yardım Vakfı) som finansierade det största fartyget Mavi Marmara.

I Dagens Nyheter förklarar Per Jönsson att konvojen till stora delar ”styrts och finansierats av en radikal turkisk islamistorganisation.”

Det uppges att IHH har band till både Hamas och Al Qaida.[x]

Det blir så som IHH presenteras för Dagens Nyheters läsare. Vid det laget anar förmodligen DN:s läsare att hela konvojprojektet är skumt till tusen. Att volontärer som Henning Mankell och Mehmet Kaplan inte är mycket mer än “nyttiga idioter”, manipulerade och utnyttjade av dolda islamistiska krafter.

Det finns ett problem för denna bloggare.

Bevis.

Per Jönssons belägg är tunna. Han hänvisar till litet löst till diverse icke specificerad webbsajter, en artikel i New York Times, den fransk domaren Bruguière (en man som inte skyggar för att frisera fakta i sina mål) och till… Magnus Norell.

I den New York Times artikel som Per Jönsson hänvisar till nämns att IHH har ertappats med att dölja vapen ett av sina kontor år 1997.

New York Times uppger också att informationen kom från israeliska myndigheter.

En källa till New York Times information om gruppens ”radikala, islamistiska, anti västliga riktning” uppges komma från en länk som tankesmedja Israel Project hade mailat ut till amerikanska massmedia.[xi]

Israel Project är proisraelisk tankesmedja i USA som bland annat ligger bakom taktikdokument för hur man skall bedriva Hasbara verksamhet.

En annan källa som talar om IHH:s terroristkontakter som ofta dyker upp är en artikel i brittiska Telegraph.

Där uppges att IHH har kontakter med både Hamas och Al Qaida.

Som källa hänvisar Telegraph till… israeliska myndigheter.[xii]

För att sammanfatta så är det visst möjligt att IHH kan ha islamistiska eller extremistiska sympatier. Men beläggen är tunna. De gånger denna bloggare försöker följa en tråd bakåt leder den titt som tätt antingen ut i en dimma av andrahands uppgifter, leder till israeliska myndigheter eller lobbyorganisationer (och deras informationsavdelningar) .

Har IHH legat bakom blockadbrytningarna från första början?

Svar nej. Idén kläcktes 2006 av en äldre dam från Los Angeles. Blockadbrytningarna började 2008 och initiativtagarna var snarare en brokig skara av internationella aktivister, som startade med små båtar och en liten budget. IHH var inte den som tog initiativet, tvärtom verkar den turkiska organisationen vara en tämligen sent anländ deltagare i verksamheten.

●●●
Angreppet på Gazaflottiljen har utlöst en våg av oroligheter runtom i de ockuperade områdena.

Det rapporteras att Emily Henochowicz, ISM medlemmen som träffades i ansiktet av en tårgasgranat under en protestdemonstration vid vägspärren vid Qalandia, har återhämtat sig en aning.

Ja det är hon på bilden i det här inläggets början.

Av allt att döma hade gränspoliserna, som vanligt, frestas man nästan tillägga, avlossat sina tårgasgranater mot demonstranternas huvuden. Möjligen handlade det om den nya typ av tunga tårgasgranater med hög hastighet att det inte går att ducka för. En svensk som var med berättade att granater hade slagit ner, först på ena, sen andra sidan om henne. En tredje hade träffat Emily i ansiktet.

Om Emily Henochowicz står att veta att hon är 21 år gammal. Att hon var en amerikansk-judisk konststudent vid Cooper Union college i New York, att hennes pappa emigrerat till USA från Israel och att hon är en duktig tecknare.[xiii] En del av hennes alster finns att se på hennes blogg, Thirsty Pixels.

Återstår för henne att vänja sig att teckna och måla med bara ett öga kvar.

---

[i] ”Gaza activists: Israel to put us in concentration camp” av Attali Somfalvi, Yedioth Ahronoth, 28 maj 2010. “Fate of Gaza flotilla remains vague” av Yaakov Katz och Herb Keinon, Jerusalem Post, 25 maj 2010.

[ii] ”Experts warn against Israeli plan to use European rabbi for PR” av Cnaan Liphshitz, 19 mars 2010.

[iii] ”Policy and Propaganda” kolumn av Ori Nir, Americans for Peace Now, 9 februari 2010.

[iv] Citerat i ”Soldaterna möttes av en lynchmobb” Davíd Högfeldt, Världen idag, 31 maj 2010.

[v] “Israel’s Explanation for Deadly Gaza Aid Attack “Full of Holes as a Window Screen”–Former US Ambassador Edward Peck” Intervju med Edward Peck i Democracy Now, 2 juni 2010.

[vi] Se ”The Hypocrisy of Netanyahu” i Juan Coles blogg, Informed Comment, 3 juni 2010.

[vii] ”Konvojen till Gaza – mer än humanitär hjälp” av Magnus Norell, Newsmill, 31 maj 2010. Gissningsvis är den texten skriven för WINEP. Norell har haft så bråttom att han inte ens hunnit översätta den från engelska.

[viii] För detaljer, se ”När Magnus Norell började arbeta år AIPAC” Vindskupan, 20 september 2009.

[ix] ”Ship to Gaza har del i skulden” av Per Gudmundson, Svenska Dagbladets ledarblogg, 2 juni 2010.

[x] ”Turkiska islamister ser attacken som en seger” av Per Jönsson, Dagens Nyheter, 3 juni 2010.

[xi] ”Turkish Funds Helped Group Test Blockade” av Sabrina Tavernise och Michael Slackman, New York Times, 1 juni 2010.

[xii] ”Gaza flotilla: the Free Gaza Movement and the IHH” av Richard Spencer, Telegraph, 31 maj 2010.

[xiii] ”U.S. Jewish student loses eye at roadblock protest” osignerad, i Jewish Telegraphic Agency, 3 juni 2010.

8 jun 2010: Det kom en bra kommentar från Kerstin Berminge på Motvallsbloggen.

Kollade in Wikipedias artikel om IHH. Det var intressant. Den svenska versionen räknade upp flera “undersökningar” som alla hade kommit fram till ganska täta band mellan IHH och Hamas tom med al Qaida. Nederst står dessutom att artikeln delvis är en översättning av artikeln om IHH på engelska Wikipedia. Så läser man denna förstås och upptäcker att det inte är många rader som är översättning och att den engelska versionen bara nämner att “israeliska källor har hävdat att IHH har dessa kontakter”.

Så svenska Wikipedia verkar här närmast vara en propagandaartikel för Israel.

Erik Berg fortsätter mordet på Per Jönssons bakgrundsartikel i “Massakerns första offer“, på egen blogg, 7 juni 2010.