Vindskupan

Det har börjat komma motstridiga signaler om USA:s stora satsning i Afghanistan.

Barack Obama har ibland signalerat att han är stridslysten, ibland att han är tveksam.

Nu kommer återigen ett tecken på han börjar bli alltmer betänksam. I Times vet man att berätta att president Obama sammanträtt med USA:s försvarsgrenschefer.

Han bad om besked. Hade de någon uppfattning om var och hur Amerika skulle landa? Hur och när man skulle kunna anse sig ha vunnit kriget i Afghanistan?

Barack Obama uppges inte ha varit imponerad av svaret. Han skickade istället försvarsgrenscheferna tillbaka till ritbordet med en uppmaning att komma på något nytt.[i]

Det skulle i så fall kunna vara ett tecken på sansning.

Sansning, och också ett glädjande tecken på statsmannaegenskaper hos den nytillträdde amerikanske presidenten. Någon slags vilja att styra händelserna istället för att bara driva med vinden.

Det uppges att Obamas nationella säkerhetsteam gör dystra miner över framtidsutsikterna.[ii]

Innebär detta att Obama kan tänka sig backa från företaget?

Sakta i backarna. Obama och hans team uppges visserligen vara tagna av vidden av svårigheterna med Afghanistankriget och missnöjda över de bristfälliga planerna, men är det verkligen ett tecken på eftertanke? Samtidigt uppges den amerikanska diplomatin satsa på att försöka krama ur de europeiska allierade ytterligare förstärkningar.

Att döma av de läten som kommit ur regeringstjänstemän så verkar man på sina håll snarare reflektera över att göra satsningen ännu mer rigid.

Allt står och väger. Det kan komma till en kursändring, bort från det hotande isberget. Det kan också sluta med att man nöjer sig med att flytta om däckstolarna på Titanic.

---

[i] “Obama puts brake on Afghan surge” av Sarah Baxter och Michael Smith, i Sunday Times 8 februari 2009.

[ii] “National Security Team Delivers Grim Appraisal of Afghanistan War” av Craig Whitlock, i Washington Post, 9 februari 2009.